Sagoberättaren Guillou

2009-10-31


Foto: PrintScreen

Desperate times call for desperate means, som det heter! Och det krävs en rejält desperat Jan Guillou för att han ska sitta två timmar och chatta med Expressen läsare. Speciellt då han själv beskrivit chatter att vara "på gränsen till meningslöshet".

Nu kryper han motvilligt till korset och spenderar två hela timmar på att svara på folks "meningslösa" frågor. Hela chatten på Expressen är full av Guillous egna motsägelser och paradoxer.

Folk undrar såklart varför han under 40 år inte berättat någonting och Guillou svarar att han inte tyckt det varit något att berätta. Men när Annalena (hennes inlägg finns märkligt nog endast i papperstidningen) frågar varför Jan Guillou inte ens sa något till Leif GW när de träffades på KGB:s högkvarter i Moskva för några år sedan så svarar Jan Guillou:

"Min gode vän Leif GW är den skvallrigaste person jag känner. Det hade varit dumt att berätta något sådant för honom"
Men då fanns det ju ändå tydligen något att dölja! Annars vore det ju inte dumt att berätta något!

Man får verkligen känslan av att Jan Guillou skäms som en blöt hund för att han nu avslöjats varit insyltad med KGB - med fotobevis på honom med kommuniströd sylt runt munnen! Men karlakarlen är inte karl nog att stå för sina handlingar!

När Hr Ober frågar om Jan Guillou tror sig ha legitimitet att kritisera politiker nu efter allt som hänt så svarar Guillou att: "Mord preskiberas efter 25 år"! Menar Jan Guillou nu att hans agerande ska jämställas med mord? Och att han borde "get away with murder" eftersom det gått mer än 25 år?

När Sture Q frågar om det finns något mer vi borde veta om Jan Guillou som ännu inte avslöjats? Vilka andra lik han har i garderoben - så svarar Jan Guillou:
"Jag tror mig inte ha några lik i garderoben. Men vad vet man? Fullt klart är att Expressen och jag bedömde KGB-historien helt olika"
Här har Guillou alltså gjort bedömningen att hans 5-åriga kontakt med kommunistiska KGB inte varit värt att nämna för någon. Men samtidigt så skriver han i sin egen bok Ordets makt och vanmakt, att det vore "en katastrofal felbedömning” om han inte skrivit om och gjort ett stort scoop av hur en journalist vid Sveriges Radio bjudits av en ambassadtjänsteman på lunch, sedan party, sedan ny lunch, lite spritflaskor och politiska samtal, sedan förfrågan om en liten oskyldig tjänst, nästa tjänst mindre oskyldig men generöst betald, därefter en regelrätt värvning som agent.

Den enda skillnaden mellan värvningen av SR-journalisten och Jan Guillou var att SR-journalistens ambassadtjänsteman var amerikan - inte kommunist. Att värvas av KGB är inte värt att nämna under 40 år men om det är en amerikansk ambassadtjänsteman som gör samma sak så är det århundradets scoop? Det är en brutal ohederlighet och ett smaklöst hyckleri som Jan Guillou uppvisar här!

Så vad har vi lärt oss under denna två timmar långa sagostund med Jan Guillou? Jo, jag delar hans bedömning att det är på gränsen till meningslöshet. För det enda vi får reda på var ju sånt vi redan visste - att Jan Guillou är en av Sveriges mest skickliga manipulatörer, att han kan sminka om vilken verkligheten som helst till en skönhet eller ett odjur, att han är i världsklass när det gäller att slingra sig och att han är en sagoberättare av rang.

Och det är inte så konstigt. Det är ju det han levt på under hela sitt liv!


INLÄGGET SKRIVET AV OLAH ÖRTENGREN



1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Media: AB AB AB AB AB AB Exp Exp Exp SvD SvD SvD DN DN DN DN DN SvD Exp Exp ExpExp Exp Exp N24 SvD SvD Exp ab1234 ex12345 dn1234 svd1
AB Tags: , , , , , , ,

Andra intressanta bloggar om:
politik
, alliansen, samhälle, de rödgröna, twingly

0 kommentarer:

Skicka en kommentar