Klicka på bilden för att förstora den
Man kan ju börja undra hur seriösa opinionsundersökningarna är när de det dyker upp sådana här frågor!
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Hur seriösa är opinonsundersökningarna?
2009-12-101 2 3 4 5 6 7 8 9 10
25,000 underskrifter till Kina och USA!
Idag överlämnade Maud Olofsson tillsammans med företrädare för bland andra Svenska FN-förbundet och Rädda barnen drygt 25 000 namnunderskrifter till amerikanska och kinesiska ambassaden inför klimattoppmötet i Köpenhamn.
De 25 000 namnen har samlats in under 2-graderskampenjens paraply. Kampanjen startade den 25 september i år på initiativ av Maud Olofsson och miljöminister Andreas Carlgren (C) och fick genast 11 organisationer som anslöt sig. Idag deltar sammanlagt 27 organisationer, däribland LO, TCO, Globe Forum, Centerpartiet samt ett antal branschorganisationer och företag.
2-graderskampanjen vill se ett globalt avtal där:
- Alla världens länder ska delta
- De fattigaste ländernas rätt till utveckling säkerställs
- Temperaturen får öka högst 2 grader
INLÄGGET SKRIVET AV DAVID PERSSON
Har du frågor? Chatta med ministrarna här!
2009-12-09
Syftet är inte att straffa sjuka!
Vi förstår människors oro. Men reformen handlar inte om att tvinga sjuka att arbeta. Om något inte fungerar kommer vi att överväga förändringar, skriver de ansvariga ministrarna Cristina Husmark Pehrsson och Sven Otto Littorin.
Passivt utanförskap eller möjligheten att, utifrån sina egna förutsättningar, vara med på arbetsmarknaden? Det är den grundläggande frågan som bör ställas när sjukförsäkringarna diskuteras.
Alliansregeringen är tydlig; alla som vill och kan ska ha möjligheten att ha ett jobb att gå till och en arbetsgemenskap att tillhöra. Sedan regeringsskiftet har vi presenterat tre stora propositioner med förslag på sjukförsäkringsområdet vars syfte är solklart; att se till den enskildes behov och förmåga för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden.
Den första propositionen, En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete, handlar om den individuella prövningen av arbetsförmågan redan i ett tidigt skede. Istället för att som tidigare göra en obligatorisk prövning av förtidspension redan efter ett år ska arbetsförmågan prövas och möjligheten till förlängd sjukpenning ges. Detta är viktigt för att undvika att människor, med möjlighet och vilja att delta i arbetslivet, placeras och passiviseras i förtidspension och utanförskap.
Den andra propositionen, Från sjukersättning till arbete, handlar om att ge de 400 000 människor som idag är förtidspensionerade möjligheten och rätten att arbeta, studera eller engagera sig ideellt, utan att förlora sin rätt till sjukersättning. Som komplettering till detta har en generell höjning av bostadstillägget för förtidspensionärer gjorts. Detta för att den enskilde inte ska drabbas ekonomiskt av att gå från ersättning till förvärvsarbete.
Den tredje propositionen, Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, handlar om att stödja de långtidssjukskrivna med att få aktiva och individuellt anpassade rehabiliteringsinsatser för att på sikt kunna återgå till arbete.
Reformerna handlar inte om att tvinga sjuka ut i arbetslivet. Reformerna handlar inte heller om att ekonomiskt straffa de som inte har möjlighet att arbeta. De som inte kan delta kommer, precis som tidigare, att få sjukpenning i stället.
Det grundläggande syftet med alla de stora reformer som har skett inom sjukförsäkringen är att ta tillvara på den kraft och vilja att arbeta som finns, även hos de som under flera år, i vissa fall decennier, varit sjukskrivna och förtidspensionerade. Personer som aldrig någonsin fått frågan om de har möjlighet att delta i arbetslivet kommer nu att få frågan, individuell stöd och en gedigen rehabiliteringsmöjlighet.
När dessa personer nu kommer till Arbetsförmedlingen kommer de att mötas av en lång rad insatser för att i så stor utsträckning som möjligt möta deras behov. Det kan handla om allt från arbetslivsinriktad rehabilitering till arbete med stöd. Arbetsförmedlingens uppdrag är alltså inte enbart att vara jobbförmedling.
Det introduktionsprogram, som från och med den 1 januari införs efter minst 2,5 års sjukskrivning, pågår i tre månader. Under dessa tre månader ska Arbetsförmedlingen göra en bedömning av vilka insatser som skulle kunna leda till att en individ kan gå från heltidssjukskrivning till deltidssjukskrivning, eller från deltidssjukskrivning till heltidsarbete.
Man kan under introduktionen bland annat få stöd av arbetsterapeuter, psykologer, sjukgymnaster och socialkonsulenter. För somliga, men inte alla, handlar det om att hitta ett nytt arbete och/eller nya arbetsuppgifter på arbetsmarknaden, exempelvis med lönebidrag eller nyfriskjobb. Under tiden som en person deltar i introduktion och andra program utbetalas aktivitetsstöd, på vanligt sätt. Det kommer även att gälla den som får tjänstledigt från sin anställning för att delta i ett program.
För att klara det omfattande arbetet med omförsäkringen har regeringen tillfört 17 miljarder kronor under tre år.
Regeringen föreslår också en snabbare väg tillbaka till för den som under sin sjukdom lämnat a-kassan. För den som varit långvarigt sjukfrånvarande och avslutat sitt medlemskap under perioden 2007 fram till i år blev det möjligt att återinträda i a-kassan redan från den 1 oktober och att upparbeta ett medlemsvillkor på endast tre i stället för tolv månader. Det är viktigt att regelverket utformas så att den som varit sjuk länge erbjuds möjlighet att få inkomstrelaterad ersättning. Vi föreslår därför även att arbete upp till tio år tillbaka i tiden ska kunna ge rätt till ersättning (idag är gränsen fem år).
Vi förstår att människor känner oro, inte minst för den mediala bild som utmålas av omförsäkringen och andra förändringar. Syftet med de reformer som sker inom sjukförsäkringen handlar inte om att straffa eller tvinga sjuka in i arbete. Skulle någon enskild del av reformpaketet i det avseendet inte fungera som det var tänkt kommer vi att lyssna på synpunkter och överväga förändringar. Inom kort görs exempelvis en förändring av reglerna avseende prövning vid 180 dagar, där tolkningen av reglerna visade sig få orimliga effekter för ett antal svårt sjuka människor.
Syftet med reformerna är ta tillvara arbetsviljan hos de personer som år efter år aldrig ens fått frågan om de kan eller vill arbeta. Det handlar kort och gott om att möta varje individ efter deras unika behov och vilja.
INLÄGGET SKRIVET AV CRISTINA HUSMARK PEHRSSON OCH SVEN OTTO LITTORIN1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34
Fler vägar till arbete!
Just nu pågår debatten kring reformerna i sjukförsäkringen som genomförs efter nyår. Diskussionen berör oss alla. Vi möter varje dag människor på jobbet, i kvarteret eller i media som berättar om sina erfarenheter av att vara sjukskriven.
I det läget är det viktigt att vi kommer ihåg varför vi genomför reformen i sjukförsäkringen.
I valet 2006 lovade vi att bekämpa utanförskapet. Då var svenskarna det mest sjukskrivna folket i världen. En miljon människor befann sig i utanförskap, 140 personer förtidspensionerades varje dag, utav dem var 10 unga under 25 år. Socialförsäkringssystemen användes för att gömma undan människor i systemen. Människor lämnades åt sitt öde utan rehabilitering eller stöd att komma tillbaka till arbete.
Våra reformer vägleds av tydliga principer.
- Arbetslinjen som handlar om att alla som kan ska ges möjlighet att få ett arbete.
- Vi ser människors förmåga istället för att stämpla ut människor i system.
- Vi vill att människor som är friska och har arbetsförmåga ska ges möjligheten till ett arbete på deras egna villkor. Människor som är sjuka ska erbjudas vård och om möjligt rehabilitering för att kunna återgå till arbete.
Förändringarna i sjukförsäkringen handlar om att skapa fler vägar tillbaka till arbete för människor som är sjukskrivna eller förtidspensionerade. För oss är varje människa som går tillbaka till arbete är en vinst såväl för den enskilda som för samhället. Att arbeta handlar om så mycket mer än en lön. Arbetskamrater, gemenskap kring fikabordet och att veta att man behövs gör att människor växer och mår bättre.
Alla ska få en chans att komma tillbaka utifrån sina förutsättningar. Individen ska vara i fokus inte systemet. Därför ska människor som är friska få stöd för att komma tillbaka till arbetslivet och människor som är sjuka ska få vård och rehabilitering. Det är också viktigt att svårt sjuka människor känner sig trygga under sin sjukdom. Är du så sjuk att du aldrig kan arbeta ska du få permanent sjukersättning och arbetsförmågan ska inte prövas mot arbetsmarknaden.
Förändringarna som vi genomför är stora men nödvändiga. Det är naturligt att människor kan känna oro kring detta vad som sker. Vi förändrar regelverket för är att sätta press på myndigheterna och systemen att gör allt de kan för att fler ska kunna gå till jobbet på mornarna. I Sverige måste vi bli bättre på att ge alla människor lika möjligheter att vara med.
Alternativet till de reformer vi genomför är en återgång till ett Sverige där vi inte ser människors förmåga, utan hänvisar människor till utanförskap.
INLÄGGET SKRIVET AV PER SCHLINGMANN
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31
Mer matematik i den nya lärarutbildningen!
I dag redovisas "TIMSS", en internationell undersökning av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap. Det är den första internationella kunskapsstudien bland gymnasieelever på 13 år, och resultaten kräver lite uppmärksamhet.
De svenska gymnasieelevernas kunskaper har försämrats markant sedan den förra studien gjordes 1995. Det framgår bl a mycket tydligt att elevernas mattekunskaper blir allt sämre, vilket också svenska undersökningar belyst. Dessutom vet vi att var fjärde lärare som undervisar i matematik saknar utbildning i ämnet.
Denna utveckling oroar mig. Matematik är ett mycket viktigt ämne. Sverige har inte råd att förspilla matematisk kompetens, och för de elever som inte får den kunskap de behöver är det också en stor förlust.
För att komma tillrätta med problemen vill regeringen införa en lägstanivå av matematikkunnande för alla lärare på låg- och mellanstadiet. I framtiden ska det bli obligatoriskt för alla låg- och mellanstadielärare att läsa minst 30 högskolepoäng matematik (ett halvår). Jämfört med dagens lärarutbildning innebär det sannolikt en fördubbling för huvuddelen av lärarna. Läs mer om Timss-undersökningen här!
Utredningen om en ny lärarutbildning lade fram förslaget att förskollärarutbildningen skulle kortas, från 3,5 år till 3 år.
Regeringens politik för förskolan handlar om att höja ambitionerna och skapa en än mer lärorik förskola, samtidigt som vi värnar den unika kombination av omsorg och pedagogik som kännetecknar den svenska förskolan.
Eftersom det innebär att det snarare kommer att ställas högre krav på förskollärares kompetens framöver, har regeringen kommit fram till att förskollärarutbildningens längd om 3,5 år ska kvarstå, och valt att alltså inte gå på utredningens förslag. Jag är glad över detta beslut. Utrymmet på 3,5 år är nödvändigt för att blivande förskolläraren ska få den kunskap och kompetens som krävs för yrket.
INLÄGGET SKRIVET AV JAN BJÖRKLUND
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
