Mer matematik i den nya lärarutbildningen!

I dag redovisas "TIMSS", en internationell undersökning av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap. Det är den första internationella kunskapsstudien bland gymnasieelever på 13 år, och resultaten kräver lite uppmärksamhet.

De svenska gymnasieelevernas kunskaper har försämrats markant sedan den förra studien gjordes 1995. Det framgår bl a mycket tydligt att elevernas mattekunskaper blir allt sämre, vilket också svenska undersökningar belyst. Dessutom vet vi att var fjärde lärare som undervisar i matematik saknar utbildning i ämnet.

Denna utveckling oroar mig. Matematik är ett mycket viktigt ämne. Sverige har inte råd att förspilla matematisk kompetens, och för de elever som inte får den kunskap de behöver är det också en stor förlust.

För att komma tillrätta med problemen vill regeringen införa en lägstanivå av matematikkunnande för alla lärare på låg- och mellanstadiet. I framtiden ska det bli obligatoriskt för alla låg- och mellanstadielärare att läsa minst 30 högskolepoäng matematik (ett halvår). Jämfört med dagens lärarutbildning innebär det sannolikt en fördubbling för huvuddelen av lärarna. Läs mer om Timss-undersökningen här!

Utredningen om en ny lärarutbildning lade fram förslaget att förskollärarutbildningen skulle kortas, från 3,5 år till 3 år.

Regeringens politik för förskolan handlar om att höja ambitionerna och skapa en än mer lärorik förskola, samtidigt som vi värnar den unika kombination av omsorg och pedagogik som kännetecknar den svenska förskolan.

Eftersom det innebär att det snarare kommer att ställas högre krav på förskollärares kompetens framöver, har regeringen kommit fram till att förskollärarutbildningens längd om 3,5 år ska kvarstå, och valt att alltså inte gå på utredningens förslag. Jag är glad över detta beslut. Utrymmet på 3,5 år är nödvändigt för att blivande förskolläraren ska få den kunskap och kompetens som krävs för yrket.

INLÄGGET SKRIVET AV JAN BJÖRKLUND