Foto: Emilia Öije
Veckan som gick var minst sagt händelserik både i Sverige och i Bryssel. EU:s stats- och regeringschefer har haft toppmöte och tagit beslut om bland annat klimatförhandlingarna och Lissabonfördraget. Socialdemokraternas kongress i helgen tydliggjorde ytterligare skillnaderna i synen på arbete och befäste S vänstervridning.
På toppmötet visade Sverige att vi lever upp till det svenska ordförandeskapets slogan: vi antar utmaningen. EU har nu en färdig position inför FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn. Efter hårda förhandlingar enades medlemsländerna om en siffra för hur mycket klimatåtgärder i u-länderna kan komma att kosta. Bedömningen är att det handlar om hundra miljarder euro från år 2020. Av den summan kan de rika länderna behöva ställa upp med 22-50 miljarder euro. EU kommer att åta sig en skälig del av beloppet, men kommer att ställa krav på att nyckelaktörer som Kina och Brasilien också bidrar ekonomiskt. Med pengar på bordet är förhoppningen också att u-länderna ska förmås åta sig att minska sina utsläpp. Tidigare har EU enats om att minska utsläppen med 80-95 procent år 2050 jämfört med 1990 och klargjort att industrialiserade länder ska minska sina utsläpp mellan 25-40 procent till 2020 och utvecklingsländerna med 15-30 procent jämfört med att inga åtgärder hade vidtagits
EU är först ut med ett tydligt bud i förhandlingarna och fortsätter att gå före i klimatarbetet. Men Sverige och EU kan inte minska utsläppen själva därför är förhoppningen att andra följer efter.När Fredrik Reinfeldt igår träffade president Obama diskuterade de vikten av att USA sätter klimatet i fokus. Samma budskap kommer att framföras till Indien senare i veckan och till Kina senare i november. På dagens DN debatt skriver Fredrik om att det krävs omedelbara åtgärder för att nå FN:s klimatmål. Det svenska målet är att Köpenhamnsavtalet ska omfatta alla världens länder, begränsa den globala uppvärmningen till två grader genom att innehålla bindande mål om utsläppsminskningar och kunna utvecklas i takt med nya förutsättningar.
Toppmötet lyckades redan på första dagen enas om det nya EU-fördraget, Lissabonfördraget. Tjeckien fick de undantag de begärde för att ratificera fördraget och nu påbörjas processen med att utse en heltidsordförande för EU, en hög representant i utrikes- och säkerhetspolitiken samt en ny Kommission. Fördraget ger EU effektivare beslutsvägar, ökad öppenhet, bättre möjligheter till utvidgning samt större inflytande för nationella parlament. Lissabonfördraget förbättrar även förutsättningarna för att EU ska kunna föra en effektivare och tydligare gemensam utrikespolitik.
I helgen avslutades socialdemokraternas jobbkongress. Efter fem dagars debatt och beslutsfattande var det tydligt att partiet fortfarande är fast i gamla spår och går till val på en återställarpolitik som saknar förnyelse och markerar en tydlig vänstervridning. De vill återställa a-kassan genom höjda skatter på arbete för vanligt folk och säger nej till det fjärde jobbskatteavdraget. Trots att många av partiets toppföreträdare talade länge och väl om att varje arbetad timme är viktig, handlade de politiska förslagen mest om vad som ska gälla när man inte jobbar.
Under kongressen lanserade socialdemokraterna också sig själva som småföretagarnas alternativ. Samtidigt beslutade man att höja marginalskatterna, ta bort avdragsrätten för hushållsnära tjänster och återinföra förmögenhetsskatten. Kommer man till makten nästa år vill man dessutom ta bort de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Att de åtgärderna inte främjar entreprenörskap, jobb inom tjänstesektorn och förbättrar småföretagares villkor vet vi alla.
Värt att notera är också att den som drog ner överlägset störst applåder under kongressen var vänsterpartiets Lars Ohly, som under söndagen höll ett passionerat tal mot marknadslösningar och valfrihet inom vård, skola och omsorg. Stämmans ställningstagande för att tillåta fler utförare av välfärdstjänster föregicks av långa debatter och kompromisser och det finns starka röster mot beslutet.
Jobbkongressens resultat innebär att alternativen i svensk politik blivit ännu tydligare. Arbetslinje står mot bidragslinje. Moderaternas politik för fler jobb som handlar om att det ska löna sig bättre att arbeta, fler ska våga anställa och att fler företag ska våga starta, stanna och växa i Sverige. Socialdemokraterna prioriterar större utgifter för staten och att det ska bli mindre lönsamt att arbeta.
INLÄGGET SKRIVET AV PER SCHLINGMANN
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
svd svd svd svd dn dn ab hd sds
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 61 62 62 63 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74
0 kommentarer:
Skicka en kommentar