Liberalernas 10 budord!

1. Skatterna.

Kunskap måste löna sig. Hårt arbete måste löna sig. Ansträngning, flit och ambition måste löna sig. Sverige får nu från årsskiftet den högsta marginalskatten i världen, den så kallade värnskatten. Vänstertrojkan tycker detta är för lågt och vill höja den ytterligare.

Vänstertrojkan i Sverige har en mycket statisk syn på vad som är rättvist. Deras tanke utgår från att inkomstskillnader är orättvisa.

Vi liberaler menar att det måste finnas löneskillnader. Sjuksköterskan med stort ansvar och lång högskoleutbildning måste ha högre lön än undersköterskan som har mindre ansvar och kortare utbildning. Undersköterskan måste i sin tur ha högre lön än vårdbiträdet. Dessa löneskillnader är inte orättvisa, de löneskillnaderna är rättvisa.

Den som har utbildat sig länge och tar mycket ansvar på jobbet, till exempel att leda andra människor, ska ha högre lön än den som inte gör detta. Det är inte orättvist. Det är rättvist.

Låt mig upprepa det som stod på folkpartiets valaffischer redan under Bertil Ohlins tid som partiledare: Det måste löna sig att arbeta! Det måste löna sig att utbilda sig!

2. Gobaliseringen

Under mitt tal kommer 800 barn under fem år, att dö av svält och fattigdom någonstans i världen. Barnadödlighet beror nästan helt på en låg ekonomisk utvecklingsnivå, om man har råd med vaccinering, mediciner, näringsriktig kost, hygien och utbildning.

En liberal minister från Senegal berättade för mig att hans land är bördigt och klimatet lämpar sig utmärkt för jordbruksodlingar. Om landet tilläts exportera livsmedel till Europa skulle de kunna lyfta sig ur fattigdom.

Att länder som Indien och Kina nu lyfter hundratals miljoner människor från fattigdom och svält till drägligare levnadsförhållanden, beror på att man släppt fram fri företagsamhet, fri konkurrens och att handla fritt med andra länder.

Protektionismen i Sverige brukar gömma sig bakom ädla argument; inte ska vi väl handla med länder som inte har samma fackliga rättigheter och sociala standard som vi själva har? Inte är det väl miljövänligt att transportera livsmedel mellan olika världsdelar?

Värst är Miljöpartiet. När det gäller livsmedel kräver Miljöpartiet att de ska framställas ”närodlat” och småskaligt. De kräver att lagen om upphandling ska ändras så att stat och kommuner ska införa sociala kriterier och miljökriterier. Detta ska uppnås genom skatter, subventioner och regler. De vill ha stenhårda skattehöjningar på transporter.

Vi liberaler har en annan grundsyn. Globaliseringen är inte av ondo. Den är av godo. Fler människor än någonsin lever i marknadsekonomier och i länder som deltar i internationellt handelsutbyte.

Att livsmedel ska framställas ”närodlat” är en omskrivning för att vi inte ska importera från u-länder. Samtidigt är det ju just modernt jordbruk och livsmedelsproduktion som skulle kunna lyfta dessa länder ur fattigdom.

Miljöpartiets inställning till handel är direkt u-landsfientlig. Inga förslag i svensk debatt skulle så effektivt låsa in de fattigaste länderna i permanent fattigdom.

Miljöpartiets mantra är ”tänk globalt – handla lokalt”. Det betyder i verkligheten ”handla inte med Afrika, men tänk gärna på dem.”

Vi liberaler tänker på Afrika. Därför säger vi ”tänk globalt, och handla globalt!”

3. Utbildning

I våras beslutade riksdagen om ett nytt betygssystem med fler betygssteg. Till våren kommer riksdagen att anta en ny skollag och en ny svensk lärarutbildning. Läroplanerna skrivs om med tydligare kunskapskrav. I den nya skollagen ställs högre krav på kommuner och friskolor om att alla elever ska ha tillgång till skolkurator och skolbibliotek. Föräldrar som är missnöjda med det extra stöd deras elever får skolan, om de har svårt med studierna, får rätt överklaga. Lärarna får större disciplinära befogenheter. Vi inför nu en helt ny gymnasieskola, med högre krav och en ny lärlingsutbildning.

Tobias Krantz förbereder nu en stor kvalitetsreform i den svenska högskolan, där kraven och ambitionerna ska höjas. Kvalitet kommer att gå före kvantitet.

Men vill vi ha en skola i världsklass så kommer det att kräva ytterligare reformer.

Det var Göran Persson som kommunaliserade den svenska skolan för snart 20 år sedan. Det mesta skulle bli bättre, lokal frihet skulle öka kreativiteten och höja resultaten, sade Persson.

Nu, två årtionden senare, kan man konstatera att kunskapsresultaten blev inte bättre – resultaten har sjunkit sen början av 90-talet.

Det kan skilja 50 000 kronor per elev varje år mellan de kommuner som satsar mest på sin grundskola och de som satsar minst. Det är inte rimligt att investeringarna i barnens framtid i så hög grad beror på i vilken kommun familjen är bosatt.

Vår kritik mot kommunaliseringen är inte huvudsakligen en kritik mot de personer som leder skolväsendet ute i kommunerna, jag har själv varit kommunal skolpolitiker i 15 år, utan mot ett rörigt styrsystem.

Jag vill också påstå att läraryrkets lägre status i dag delvis beror på kommunaliseringen. Detta erkänner numera Göran Persson själv i sina memoarer.

Landsmötesdeltagare! Det är hög tid att riva upp Göran Perssons kommunalisering av den svenska skolan!

4. Jämställdhet

Vi har beslutat att inför detta landsmöte särskilt uppmärksamma de många kvinnliga liberala politiker som gjort viktiga insatser under 1900-talet, i boken ”De gjorde skillnad”.

Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot var folkpartisten Kerstin Hesselgren. Den första kvinnliga talmannen var folkpartisten Cecilia Nettelbrandt. Den första kvinnliga finansministern var Anne Wibble. Av Folkpartiets riksdagsledamöter är nu 16 kvinnor och tolv män. Folkpartiets ledare i våra storstäder är alla kvinnor.

Liberale statsministern Nils Edén lade fram förslaget om kvinnlig rösträtt. Liberale utbildningsministern John Almqvist öppnade gymnasiet för flickor. Liberala riksdagskvinnan Ingrid Gärde Widemar drev fram avskaffandet av sambeskattningen, så att det lönade sig för kvinnor att arbeta. Jämställdhetsminister Eva Winther införde jämställdhetslagen.

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har infört jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen, som går till kamp mot hedersvåld och hedersförtryck. Det är den här regeringen som nu har infört avdragsrätt för hushållsnära tjänster som gör att tiotusentals kvinnor som tidigare fått jobba svart, nu kan försörja sig på vita jobb.

Folkpartiets arbete för ordning och studiedisciplin i skolan är i verkligheten oftast en genusfråga, där ingen sätter tydliga gränser för stökiga grabbgäng, där flickor får finna sig i sexuella trakasserier och ett kränkande språkbruk.

Folkpartiets arbete för att det ska löna sig mer att arbeta handlar inte minst om akademikeryrken där kvinnor dominerar; lärare, sjuksköterskor, bibliotekarier, socionomer.

I den manligt dominerade privata sektorn, där har man högre löner, många olika arbetsgivare och karriärmöjligheter. Den som har idéer kan starta företag och tjäna pengar. I den kvinnligt dominerade offentliga sektorn, där är löneskillnader mellan låg och hög utbildning små. Där råder jantelagen.

Den man som startar en renhållningsfirma, säljer sina tjänster till kommunen och tjänar pengar anses vara en framgångsrik entreprenör. Den kvinna som startar en fristående förskola eller en vårdcentral och tjänar pengar kan snabbt räkna med att bli uthängd och skandaliserad. Vinst är fint i traditionellt manlig sektor, men fult i traditionellt kvinnlig sektor.

Den vänsterorienterade feminismen är kollektivistisk och handlar om att mänskligheten delas in i två könskollektiv som ska bekämpa varandra. Den liberala feminismen handlar om att erkänna att människor är individer som ska värderas på egna meriter oavsett kön.

Landsmötesdeltagare, jämställdhet mellan kvinnor och män, lika rättigheter och lika möjligheter, har alltid varit och kommer alltid att vara en hörnsten i liberalismen.

5. Klimat och energi

Människan måste utnyttja naturen och naturtillgångarna. Men vi måste göra det på ett sätt som gör att också kommande generationer kan få uppleva oförstörd natur. Om man bygger ut kraftverk i en älv så hotas den biologiska mångfalden. Växtarter och djurarter som bara finns där i sin miljö går förlorade för alltid. Den absoluta huvuddelen av våra älvar är utbyggda för kraftproduktion. Det är bara fyra återstående norrlandsälvar som nu är oförstörda.

Och, Folkpartivänner, de fyra orörda norrlandsälvarna ska räddas åt framtida generationer!

Ja till kärnkraft – det är väl ingen miljöfråga. Hur ofta får jag inte den reaktionen av den vänsterinriktade delen av miljörörelsen. Ska man vara politiskt korrekt i sitt miljöengagemang måste man vara kärnkraftsmotståndare. De vill inte höra talas om att kärnkraft skulle kunna vara en del av lösningen på klimatkrisen. De sitter kvar i sin egen 70-talsretorik.

Men inget enskilt politiskt beslut i Sverige under de närmsta fem åren kommer tillnärmelsevis att påverka klimatet lika mycket, som besluten om den svenska kärnkraftens framtid. Avvecklas den svenska kärnkraften så har vi två alternativ att välja på; antingen ökar vi kraftigt importen av energi, sannolikt då av rysk gas, eller så avvecklar vi den svenska basindustrin. Vi i Folkpartiet tycker dessa alternativ är sämre, det är därför vi inte slutar lyfta frågan om kärnkraft.

Jag har utmanat Mona Sahlin på sex energidebatter under vintern och våren. Hon har hittills vägrat svara. Jag är gärna generös och är beredd att ta debatterna på socialdemokratisk hemmaplan. Luleå, Skellefteå, Sundsvall, Gävle, Borlänge och Karlstad. Delar av Sverige med tung elintensiv basindustri och där socialdemokraterna historiskt har ett starkt väljarstöd. Men vad händer med dessa orter om Mona Sahlin blir statsminister, Lars Ohly näringsminister och Peter Eriksson energiminister?

Det är dags för Mona Sahlin att sluta fega ur och att möta oss i en öppen debatt!

6. Integrationen

Sverige hade inte varit det land är i dag utan invandring. Tyskarna utvecklade vår handel under medeltiden, holländare och valloner utvecklade gruvnäringen under 1600-talet och britterna moderniserade Sverige under 1700-talet. Utan arbetskraftsinvandringen under efterkrigstiden hade svensk industri inte varit så framgångsrik, många invandrargrupper i dag utvecklar entreprenörskap och småföretagsamhet inom servicesektorn och tjänstesektorn.

Och visst hade väl Sverige varit fattigare utan Zlatan, uppvuxen på Balkan (med sina rötter på Balkan), den store cykelfabrikören Salvatore Grimaldi, uppvuxen i Italien, Nyamko Sabuni, uppvuxen i Kongo och drottningen, uppvuxen i Brasilien.

Att vi inte skulle ha plats för ensamkommande flyktingbarn i ett av Europas mer glesbefolkade länder är naturligtvis inte sant. Det moderata kommunalrådet i Vellinge har fått välförtjänt kritik. Jag välkomnar att de nu har ändrat sig.

Den helt överordnade strategin för lyckad integration handlar om att invandrare ska jobba och försörja sig själva. Egen försörjning ger ekonomisk trygghet och det bygger självförtroende. På jobbet umgås man med andra svenskar och praktiserar svenska språket.

Integrationsminister Nyamko Sabuni flyttar nu ansvaret för flyktingars introduktion i Sverige från kommunernas socialtjänst till arbetsförmedlingen. Vi inför ett försörjningskrav för anhöriginvandring, alltså att den som fått uppehållstillstånd snabbare får ta hit sina anhöriga om man kan försörja sig själv. Men vi splittrar inte barnfamiljer. Vi öppnar upp för arbetskraftsinvandring; den som har jobb och egen försörjning finns ingen anledning att stoppa. Vi genomför en stor SFI-reform för att lyfta kvaliteten och kravnivåerna.

Utvecklingen visar också att vi får mer och mer rätt i det krav vi lyfte fram redan 2002 om att man ska förstå svenska om man vill bli svensk medborgare. Den norska rödgröna regeringen har nyligen infört ett liknande språkkrav i Norge, och de flesta andra europeiska länder har det.

I år har vi haft flera incidenter i några av våra utanförskapsområden, där unga gäng har tänt eld på bilar och sedan attackerat räddningstjänsten. Inget skulle vara så diskriminerande mot invandrare i Sverige som att acceptera att i invandrartäta områden så visar vi förståelse för våld och kriminellt beteende.

Invånare i Rosengård vill lika lite ha kravaller i sitt område som någon annan vill ha det i sitt. Att räddningstjänstens personal möts med stenkastning är fullständigt oacceptabelt. Ingen bristande integration i världen kan ursäkta ett sådant beteende. Till sist måste samhällets ordningsmakt vara beredd att ingripa och ytterst vara beredd att agera kompromisslöst, för att säkerställa att också människor i våra utanförskapsområden får hjälp och skydd av brandkår och ambulans. Allt annat vore att kapitulera.

Vilka var det som utvandrade härifrån Småland till Amerika? Det var de initiativkraftiga, de modiga. Samma sak är det idag, de som flyttar till en helt ny världsdel och till en helt ny kultur är personer som besitter en stark vilja och initiativkraft. Men när de kommer till Sverige så behandlar vi dem ofta som sociala klienter som måste tas om hand och försörjas av samhället.

Vi kommer att möta de som anser att det inte finns plats i Sverige för människor i nöd med en hård debatt, antingen detta är i Vellinge eller någon annanstans, men vi kommer också att vara starka kritiker av en socialdemokratisk integrationspolitik som förts i Sverige de senaste decennierna som varit alltför omhändertagande och som därför har misslyckats.

7. Vård och omsorg

Albin och Gunborg har bott ihop hela livet. De har varit gifta i 61 år. Nu är de gamla och Albin behöver nu så mycket hjälp att han måste flytta in på ett äldreboende. Gunborg vill flytta med Albin, men det får hon inte. Det har kommunen bestämt.

I ett reportage i SVT:s Nordnytt berättar Gunborg att maken sitter på äldreboendet och ropar efter sin Gunborg. Och Gunborg sitter hemma och gråter.

”Tills döden skiljer oss åt.” Vi är många som stått framför prästen eller någon annan vigselförrättare och uttalat de där orden. Men i vårt land förekommer det att kommunen skiljer människor åt i livets slutskede.

Barbro Westerholm och jag lade i går fram ett förslag om parboendegaranti. En make eller maka ska få flytta in tillsammans med sin livskamrat på äldreboendet om man själv så önskar.

Albin och Gunborg, som levt ihop i 61 år, ska få leva ihop också i livets slutskede. Det har de förtjänat.

8. Socialförsäkringarna

För två veckor sedan godkände det amerikanska representanthuset president Obamas förslag till allmän sjukvårdsförsäkring.

Det är märkligt att det 2009 fortfarande finns ett stort svart hål i de svenska socialförsäkringarna. Över en miljon mänskor i Sverige är inte försäkrade mot arbetslöshet, de är inte medlemmar i en A-kassa. Jag är helt medveten om att regeringens avgiftshöjningar 2007 ledde till att fler lämnade A-kassan, men över en halv miljon människor stod utanför A-kassan även under den förra regeringens tid.

Det märkliga är att i Sverige är det socialdemokraterna som är de ivrigaste motståndarna mot en allmän arbetslöshetsförsäkring. De är rädda att folk går ur facket om inte A-kassan finns i facket som ett lockbete.

Det är nu dags att alla får en försäkring mot arbetslöshet!

9. Euron

I tisdags konstaterade Estland att man nu uppfyller kraven för euro-medlemskap och att man siktar på en övergång under nästa år. När Sverige folkomröstade 2003 var det 12 länder i Europa som hade euron; nu är det 16 men det är ytterligare ungefär åtta länder som planerar för och vill byta till euron.

Euro-samarbetet har visat sina allra starkaste fördelar under krisen. Euro-länderna samlades tidigt och kom överens om skarpa krisåtgärder. Vi andra fick sitta vid sidan av.

Vi blir också fattigare av att stå utanför. Ekonomiprofessorn Harry Flam har visat att svenska företag går miste om exportmöjligheter i storleksordningen 100 miljarder kronor varje år på vårt utanförskap.

Det är hög tid att Sverige blir medlem i Europa fullt ut, att vi också går över till euron!

10. Företagsklimatet

Arbetsrätten är inga problem, säger en del. Låt mig ta ett exempel på motsatsen här från Småland: Atlas Copco i Kalmar tillverkar bland annat borrmaskiner till gruvor. De har fått gå från 230 anställda till 150 under krisen. De kör idag fyradagarsvecka. Personalchefen, Eva Holm, berättar att några av de mest kompetenta fick sparken, på grund av turordningsreglerna. Mer fokus på kompetens, så hade Atlas Copco varit mer konkurrenskraftigt och en tryggare arbetsplats för alla de andra.

För ett litet eller medelstort företag med allt från några stycken anställda till några hundra, så är det inte ovanligt att en mindre grupp medarbetare besitter sådan nyckelkompetens eller engagemang att de är oumbärliga. Om de försvinner hotas företagets överlevnad och tryggheten för alla andra anställda.

Vi ska ha en gedigen anställningstrygghet i Sverige. Men när ett företag står inför personalneddragningar, så måste företaget ha rätten att behålla den kompetens som gör att företaget har störst chans att överleva på sikt.


DESSA PUNKTER TAGNA UR JAN BJÖKLUNDS TAL PÅ FP-KONGRESSEN 20 NOVEMBER 2009

---

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19