Kent Persson: "Varför ska vi tro på S?"

Foto: Kent Persson

Gång på gång har vi hört Mona Sahlin bedyra att aldrig, aldrig, aldrig ska S samarbeta med Sverigedemokraterna. Tänk så lite det stämde.

I Trelleborg låter det på ett annat sätt. Man undrar vad Mona Sahlin har att säga om. Man undrar om media nu kommer ställa frågan vid varje intervju med Mona Sahlin om varför man inte kan lita och tro på henne i denna fråga. S samarbetar med SD redan, varför skulle de inte göra om det? Varje gång S ger besked om SD så kommer det hos mig finnas ett starkt tvivel. Och varje gång Mona Sahlin bedyrar någonting så borde varje väljare fundera på varför skulle just detta löfte vara sant när andra löften bryts.

Varför ska vi tro på löftet om att Socialdemokraterna inte ska samarbeta med SD när de redan gör det. Här är ledaren från Sydsvenskan:

Raka besked är bra.

Så här sade Mona Sahlin (S) i sitt sommartal i Nacka i augusti, snarlikt det hon sade i Almedalen i juli:

Tänk vad partiledarlivet vore enkelt om det räckte med att hålla tal.

Om det nu inte var för det där med ”aldrig någonsin, aldrig någonstans”.
Tänk vad partiledarlivet vore enkelt om det räckte med att hålla tal

”Vi socialdemokrater kommer aldrig, aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång att göra oss beroende av Sverigedemokraterna. Aldrig!”

Tydligare än så blir det inte. Kan man tycka.

Men den politiska verkligheten i landets 290 kommuner är inte alltid lika enkel, rak och tydlig som en snitsig formulering i ett sommartal av en socialdemokratisk partiledare.

Titta på Trelleborg.

I samband med valet 2006 förde dåvarande kommunalrådet Egil Ahl (S) samtal med SD-företrädare om ett eventuellt samarbete för att S skulle kunna behålla makten i kommunen.

Planerna gick om intet, Ahl fick avgå och en sexpartiallians med M i täten tog över efter 85 års obrutet S-styre.

Häromdagen marscherade oppositionsrådet Catherine Persson (S) sida vid sida med SD-företrädare i protest mot att gymnasium- och vuxenutbildningsnämnden i Trelleborg infört en avgift på 1 000 kronor per termin för skolmaten på gymnasiet.

”Avgiften kan bli en valfråga”, sade Catherine Persson till Trelleborgs Allehanda, TA.

I detta kan hon ha rätt. Många gymnasieelever, och säkert också deras föräldrar, är upprörda över avgiften. Här finns röster att värva – både för S och SD.

Ingen skugga faller över de gymnasieelever som stod bakom demonstrationen. Tvärtom – deras engagemang är ett demokratiskt föredöme. Eleverna fick också beröm av kommunalrådet Ulf Bingsgård (M):

”De har gjort allt rätt”, sade han till TA i samband med demonstrationen.

I sakfrågan kan man ha olika åsikter. Givetvis vore det trevligt om alla kommuner hade råd med gratis skolmat åt alla gymnasielever, utan att det gick ut över andra verksamheter. Men i ett ekonomiskt trängt läge måste prioriteringar göras.

Gymnasieskolan är frivillig, och det går utmärkt att ta en lunchlåda med sig om man inte tycker att skolmaten är värd pengarna. Och avgifter finns även på annat håll i den kommunala verksamheten, exempelvis i förskolan.

Både S och SD har överklagat avgiftsbeslutet till länsrätten. Beslutet hör inte hemma i nämnden utan borde ha fattats av kommunfullmäktige, hävdar de. Argumentet som S anger i sin inlaga är intressant:

”Den politiska majoriteten i gymnasium- och vuxenutbildningsnämnden är annorlunda än i kommunfullmäktige och återspeglar således inte den demokratiskt valda församlingen.”

Efter valet gjordes en överenskommelse om att tillsätta ett jämnt antal ledamöter i nämnderna, och ge ordföranden utslagsröst. Detta för att inte SD skulle få en vågmästarroll. S lade ner sina röster när beslutet klubbades.

I fullmäktige har S och SD tillsammans majoritet. Genom att föra upp frågan dit kan de gemensamt ge alliansen smäll på fingrarna i en möjligen valvinnande fråga.

Smart.

Om det nu inte var för det där med ”aldrig någonsin, aldrig någonstans”.

Inlägget skrivet av Kent Persson (m).

Bloggar: Dick Erixon och Peace… och Ankersjö och Svart på vitt och Ingrid och Annie och Edvin Alam politik, val 2010, regeringen, alliansen, samhälle, demokrati, valet 2010, de rödgröna, twingly, alliansregeringen, riksdagen